Jag har dagar då jag inte gör något alls, men ändå är helt dränerad. För mig innebär livet med kronisk migrän att jag ofta börjar dagen med mindre energi på kontot än vad andra har. Sjukdomen tar sin beskärda del redan innan jag hunnit kliva upp. Och det som är kvar av energipotten ska räcka och portioneras ut till allt annat: jobbet, familjen, maten, tvätten, trädgården, människorna runt omkring mig.